Jag vet allt hur man svingar en hammare. Jag kan svinga två samtidigt om det behövs. Problemet är att många svenskar tror att alla polacker är snickare, elektriker och kan göra VA-installationer. Visst blir det många snickare på 38 miljoner invånare men att tro att alla polacker som kommer till Sverige och råkar hålla i sandpapper och en hammare är snickare är riktigt korkat.

Satt på ett fik idag och försökte läsa “No Logo” när små, små dumheter från bordet bredvid gång på gång distraherade mig från att läsa antiglobaliseringsrörelsens bibel. De pratade om hårt arbetande polacker som inte riktigt gör hantverket som man brukar….. Jag undrar om det inte kan vara så att de inte är utbildade hantverkare utan personer med andra yrken som i Polens 10% -iga arbetslöshet och stora gråa ekonomi varit tvugna att hitta en alternativa lösningar? Märk väl att ungdomsarbetslösheten i Polen är nästan 20% och Polens A-kassa är trots senaste tidens försämringar i Sverige inte riktigt lika bra.

Svenskar blir upprörda när amerikaner kallar Sverige för Schweiz men invånarna i  Sverige har inte bemödat sig att ta reda på så mycket mer om andra länder utöver den geografiska belägenheten. Därför fortsätter de bli förvånade när polacker som är skolade lärare och läkare eller helt oskolade inte kan snickra som en hantverkare.

“Stöd munkarna i Burma”, “Stoppa kriget i Georgien” och många andra grupper söker stöd på Facebook. Jag har i 14 år varit aktiv i Socialdemokraterna och har lärt mig att ord är bra för att förklara skeenden och engagera andra. Vi är engagerade på en meta-nivå men det är detaljerna som avgör.

“Bättre vägar i Norrland är0 viktigare än hela socialismen” sa en gammal partiledare. Det är inte talet, inte tron på vad om är rätt, ideologin utan utarbetade detaljer och aktivitet som avgör. Dessa måste vara väl förankrade i vad människor behöver.
Engagemang måste manifesteras i handling. Kriget i Georgien kommer inte att sluta på grund av en Facebook-grupp hur många vi än blir som går med (inte ens om vi skänker pengar). Om fler aktiverar sig för de frågor de tror på kommer kriget att fortsätta, få kommer att skriva in sig i donationsregistret och munkarna i Burma kommer fortsatt att straffas för sin frihetstörst. VI dövar vårat samvete men det ändrar inte mycket. Eller?

Detta är inte en nyhet för er som är positivt lagda men en nyhet för alla cyniska kvinnor. Jag föddes cynisk. Ändå sitter jag här i en soffa hemma men en helt otrolig man. Han finns. Han heter Andreas Leijon och han får mig att tro att det finns andra. Jag hoppas ni hittat era. Jag har hittat min.

Veggo-järven eller vegan-järven är inte född än. En pôjk som var på på besök i Skånes djurpark fick se en sida av livet som inte visas i Disneyfilmer, dvs döden. Han blev mycket upprörd över att järvarna åt ett hästhuvud. Det intressanta var att femåringens mor också blev upprörd, på djurparkens ledning.

Jag undrar hur länge denna mamma hade tänkt att mörka för lillgrabben att mjölk inte kommer från Arla och kött inte kommer från Scan utan från djur. I det senare fallet döda djur. Kanske hade hon tänkt skydda honom tills han blev myndig? Varför Skånes djurpark skulle bistå henne i denna mörkläggning framgick tyvärr inte från moderns uttalande i Aftonbladet.

Idag firar vi att Khashi och Tora varit gifta en vecka. Under mina bilder kan ni se de få bilder jag lyckades knäppa på brudparet. Jag vill tacka Tora och Khashi för äran att få vara med på deras bröllop inte minst för att jag tillsammans med roliga Thomas fick vara ceremonimästare/toastmaster. Jag önskar er rikedom, hälsa, kärlek och lycka i överflöd.

Jag vill också tacka brudparets mysiga familjer som inte bara hjälpt brudparet utan också mig och Thomas. Jag hoppas vi får chansen att ses snart igen.

Se fler bilder på min sambo Andreas flickr