17 personer ska cykla runt med kameror på sina styren. De tillhör den skara vana cyklister som pendlar på sin tvåhjuling och är med i en kartläggning som Stockholm gör för att få reda på var cykelstråken behöver bli bättre och säkrare. De flesta tycker nog att det är en bra idé. Trängseln i Stockholm har ökat och det är bitvis ganska farligt att cykla till jobbet på morgonen. Riktigt farligt är det tex i korsningen framför miljödepartementet där många, många, många cyklister bildar en kaotisk cykelkö samtidigt som många ska cykla förbi.

Jag är inte mest rädd för bilisterna när jag cyklar även om de borde lära använda blinkers och ögon lite mer. Min stora farhåga är de andra cyklisterna. Magnus Orest skriver på sin blogg att det istället är de ovana cyklisterna som behöver cykla runt med kamera inte de som pendlar året runt. Det ligger något i det. Varje dag så råkar jag ut för de som har mycket mer bråttom än alla andra - superhjälten som måste till kontoret, kvinnan som ska rädda världen men riskerar att komma försent, ni vet vilka jag menar. Jag pratar om idioterna som tror att de deltar i Tour de fucking Stockholm. De som tar sats längst uppe på Götgatsbacken och rullar utan att bromsa hela vägen ner.

Det farligaste är nämligen inte guppet i vägen, den trånga korsningen - det är Tour de Stockholm-mupparna. Till skillnad från Magnus Orest menar jag på att det inte bara är den där tjejen som bara cyklar när det är vackert väder som saknar mest trafikvett. Det är oftast de vana cyklisterna som står för Tour de Stockholm och som tycker att alla andra cyklar för långsamt och måste cyklas om. Så mitt förslag är att sätta kameror på hjälmarna på de mindre vana cyklisterna och fånga de som utsätter oss alla andra för fara på bild. Sedan är det bara att börja ta deras cyklar ifrån dem - en efter en.

Läs hela artikeln på DNs hemsida